I början på 1930-talet fanns 39 kyrkstallar bevarade i anslutning till Fårö kyrka. Dessa var emellertid i dåligt skick. De låg i grupper runt kyrkan vid tillfartsvägarna. De som tillhörde bönderna vid Broa, Lansa, Marpes och Lauter m.fl. gårdar på västra Fårö låg i direkt anslutning till prästgården. Ett mindre antal fanns strax norr om kyrkogårdsmuren, där det nu är åker, medan det stora flertalet låg i en lång rad nere vid sjön. De sistnämnda tillhörde gårdarna uppe i Austur, dvs östra Fårö.

I en tid, då häst och vagn var det vanligaste sättet att färdas, var kyrkstallar en nödvändighet. Vägen till kyrkan var lång och vägarna dåliga. Och till kyrkan skulle man, även om vädret var uselt.

Stallarna var uppförda tätt intill varandra i långa rader, ofta sammanbyggda. Varje gård hade sitt eget stall.

Kyrkstallarna spelade ut sin roll och övergavs då bilen och cykeln blev allt vanligare. Byggnaderna fick förfalla och revs efter hand. År 1936 fanns endast en rad med fyra kyrkstallar bevarade. De tillhörde alla bönder från östra Fårö. Dessa stallar räddades från rivning av Bungemuseet och dess skapare Theodor Erlandsson. Tack vare Bungemuseets insats står de ännu på sin ursprungliga plats vid Kyrkviken. De fyra stallen ägs av Bungemuseet men vårdas och nyttjas av Fårö Hembygdsförening.

Källa: Fårö Hembygdsförening